Det svenska begreppet huskur fångar väl in behandlingsmetoder som ordinerats utan inblandning av en läkare. Huskurer går ofta i arv i inom släkter och kan ha sitt ursprung i äldre läkemetoder eller i folktro och magi. Genom att ta del av beskrivningar av huskurer och alternativa mediciner kan en historiker få intressanta inblickar i synen på liv och hälsa. Pacifisten och läkaren Anders Kempe som publicerade skriften Den anatomerade Graanen (1675), argumenterar för möjligheten att göra sin egen medicin av gran.

Medicinhistoria utgör idag ett livligt forskningsfält där frågor om relationen mellan läkevetenskap och alternativa behandlingsmetoder (huskurer) kan undersökas, men även hur olika samhällen definierar en frisk respektive en sjuk människa. Utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv på medicin kan frågor om hur världsbild och människosyn diskuteras i ett spänningsfält som rör sig mellan allt från andetro och rasbiologi.