Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Bibliometri

På UB arbetar vi med bibliometri inom ramen för en verksamhet som riktar sig både mot universitetets och fakulteternas ledning, mot forskare och forskargrupper och biblioteken inom nätverket Biblioteken vid Lunds universitet.

Bibliometri på UB

Verksamheten kan i huvudsak delas upp i två delar: att informera om bibliometri och att utföra bibliometriska analyser.

Informationsverksamheten sträcker sig från medverkan vid seminarier – där vi diskuterar vad bibliometri är, vilka typer av analyser man kan göra, hur det används för utvärdering och dess forskningspolitiska sammanhang – till att ge råd till forskare som vill veta hur de ska förhålla sig till exempelvis uppmaningar om att ange h-index i ansökningar om forskningsmedel. Vidare bidrar vi också med kommentarer till externa analyser av forskning vid Lunds universitet och rådgivning ifråga om förvärv och användning av verktyg för bibliometriska analyser.

Analysverksamheten omfattar allt från publikations- och citeringsanalyser som underlag för beslut om medelsfördelning på uppdrag av till exempel. fakultetsledningar, via kompletterande analyser av externa utvärderingar av forskningsprojekt med Lundanknytning, till kartläggningar av forskningssamarbete beställda av till exempel forskargrupper inför utvärderingar eller som del av att förbereda samarbeten med, eller besök vid, andra lärosäten.

Bibliometrisk karta
Exempel på en visualiserad bibliometrisk analys.

Bibliometri och utvärdering av forskning

Bibliometri används i allt högre utsträckning för utvärdering av forskning och fördelning av forskningsmedel. Flera av de internationella universitetsrankingar som väckt uppmärksamhet under senare år bygger åtminstone delvis på användandet av bibliometriska indikatorer. I Sverige är för närvarande 10 % av regeringsanslagen till universitet och högskolor konkurrensutsatta och fördelas dels utifrån hur mycket externa forskningsmedel som lärosätena tagit hem, dels utifrån beräkningar av hur mycket forskningspublikationer från lärosätena som publicerats och i vilken utsträckning dessa citerats av andra forskare.

På Lunds universitet fördelas forskningsmedel på till exempel samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga fakulteterna baserat på publikations- och/eller citeringsanalyser. Det förekommer också allt oftare att forskningsråden i samband med utlysningar uppmanar de sökande att jämte publikationslistan skicka med olika mått som visar hur ofta publikationerna citerats.

Dessa beräkningar kan utföras på många olika sätt. Som exempel kan nämnas:

  • Journal Impact Factor mäter det genomsnittliga antalet citeringar till artiklar i en tidskrift.
  • h-index anger hur många publikationer som citerats ett visst antal gånger.
  • I den norska nationella medelsfördelningen räknas antal publikationer där man tar hänsyn till typ av publikation – böcker, antologikapitel och tidskriftsartiklar ger olika ”poäng” – men också till statusen för det bokförlag eller den tidskrift där texten publicerats (den så kallade ”norska listan”).

Beräkningarna kan också baseras på många olika datakällor: i Web of Science-databaserna indexeras tidskriftsartiklar och deras referenser, vilket gör att citeringsberäkningar kan utföras; publikationsdatabaser som LUCRIS kan användas för att göra beräkningar av olika typer av publikationer; och även genom Google Scholar går det att få fram statistik över hur många gånger en publikation eller en författare citerats. I användningen av Google Scholar måste man dock vara extra försiktig i sin tolkning av siffrorna, eftersom kvaliteten på deras citeringsdata kan variera.

 

Bibliometrisk karta
Färg och form hjälper till att åskådliggöra bibliometrin.

Bibliometri handlar dock inte bara om att utvärdera forskning genom att mäta produktivitet reflekterat i antal publikationer och genomslag speglat i antal citeringar. Beroende på tillgång till data, men också hur olika forskningsfält är organiserade, kan bibliometri användas för att analysera olika strukturer inom forskningen och forskningsfälten. Genom information om författaradresser kan till exempel forskningssamarbete kartläggas på individ-, organisations- och nationsnivå. Och utifrån hur författare eller tidskrifter förekommer tillsammans i referenslistor kan man kartlägga olika forskningsinriktningar inom ett fält.

De olika metoderna mäter olika aspekter av publikationer och citeringar till dessa, de varierar i grad av komplexitet och krav på tillgängliga data och det är också stora skillnader i vilken utsträckning en indikator är lämplig för att till exempel jämföra publikationer från olika forskningsfält eller ens är användbar för analys av publikationer från ett visst fält. Vidare är det stora skillnader mellan olika datakällor, både ifråga om vad de innehåller och kvaliteten på hur innehållet beskrivs och analyseras.

Du är alltid välkommen att kontakta oss på UB om du har frågor om bibliometri!

Sidansvarig:

Kontakt

Har du frågor kring publicering, bibliometri, forskningsdata eller open access kontakta:

publicera [at] lub [dot] lu [dot] se

Har du frågor kring LUCRIS kontakta:

servicedesk [at] lu [dot] se

Vad är bibliometri?

Bibliometri är en sammansättning av de grekiska orden biblion (bok) och metron (mått, verktyg att mäta med). Inom bibliometrin studeras vetenskap och forskning med hjälp av matematiska och statistiska metoder. Med utgångspunkt i publicerings- och citeringsdata kan man med hjälp av bibliometriska indikatorer belysa frågor om produktivitet, genomslag och inflytande, liksom  sociala och intellektuella strukturer inom olika forskningsområden.