Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Gustav Vasa

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung av riksdagen. Detta datum har utsetts till Sveriges nationaldag. Gustav Vasa har ett tungt symbolvärde och har därtill spelat en viktig roll i Sveriges historia.

Gustav Vasa eller Gustav I (1496-1560), var riksföreståndare 1521–1523 under det pågående befrielsekriget, och kung av Sverige 1523–1560. Gustav tillhörde Vasaätten, en svensk adelsätt som möjligen hade tysk-baltisk bakgrund. Ätten dog ut på 1600-talet. Under sin tid som regent kom Gustav att, med hårda nypor, stärka den svenska kungamakten och centralisera rikets förvaltning. Ett led av centraliseringen bestod av att reformera kyrkan och införa protestantismen i Sverige. Kungen blev hädanefter även kyrkans överhuvud. Det ökande skattetrycket på befolkningen ledde till flera stora uppror, vilka slogs ner hårt. I svensk historieskrivning har Gustav Vasa beskrivit som riksbyggaren.

För en historiker kan Gustav Vasa studeras utifrån rad olika perspektiv, allt från hans symbolvärde till de beslut och den politik han själv deltog i att formulera och bedriva. Bevarade dokument ger en intressant inblick i maktens mekanismer och hur politik bedrevs i 1500-talets Sverige. Fenomenet Gustav Vasa öppnar även upp för frågor om hur människor med makt agerar och vilken roll individer kontra strukturer spelar för historisk förändring.

Läs mer

"Gustav I" i Svenskt Biografiskt Lexikon.