Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Historia

Universitetsbiblioteket i Lund grundades 1666. Trettio år senare blev vi ett pliktleveransbibliotek som bevarar allt svenskt tryck för framtiden. I början av 1900-talet flyttade vi in i det nuvarande huset på Helgonabacken, men trots flera utbyggnader får våra samlingar inte längre plats i huset utan huserar även i depåer.

Liberiet och Kungshuset

Universitetet ägde inte många böcker i början. 1671 fick Universitetsbiblioteket sin första stora bok- och handskriftssamling av Lunds domkapitel. Boksamlingen, som omfattade 25 hyllmeter, förvarade universitetet i Liberiet vid Domkyrkan. 1690 flyttade biblioteket till Kungshuset, i Lundagård, som också var universitetshus vid denna tid.

Förhållandena för böckerna var inte de bästa i Kungshuset. Både spannmål och grisar fanns i huset och taket läckte. I slutet av 1600-talet delade bibliotekarie Bonde Humerus in universitetets böcker i fem kategorier:

  1. wåte eller maskstungne,
  2. brände,
  3. färgade,
  4. defekte och
  5. musätne eller alldeles borta!

Pliktleveransbibliotek

Våra samlingar växte i början främst genom donationer av bok- och handskriftssamlingar. 1698 införde Karl XII systemet med pliktleveranser. Det innebär att vi tar emot ett exemplar av allt material som trycks i Sverige och att våra samlingar växte och växer snabbt. Pliktleveranserna är även idag en viktig del av vår verksamhet och gåvor fortsätter att bygga våra samlingar.

Läsesalen i kungshuset.
Läsesalen i Kungshuset. Fotografi cirka 1900.

Huset på Helgonabacken

I slutet av 1800-talet blev utrymmesbristen i Kungshuset akut. Efter långa diskussioner beslutade universitetet sig för att bygga ett bibliotek på Helgonabacken, trots att överbibliotekarie Elof Tegnér tyckte att det var en alltför avsides plats – utanför Lunds stadsgräns och utan polisbevakning.

Alfred Hellerström ritade det nya biblioteket. I februari 1907 började flytten från Kungshuset – med dagstidningar på slädar i snön uppför backen – till Helgonabacken. I augusti-september flyttade böckerna in på Helgonabacken och den 25 september öppnade det nya biblioteket för besökare.

Gammal bild på lånedisken. Fotograf Per Bagge.
Lånedisken 1929. På bilden Gunnar Jarring, Ragnar Hummerhielm och Ann-Ida Åqvist. Fotograf Per Bagge.

Det dröjde inte länge förrän också huset på Helgonabacken blev för litet. Huset har mer än fördubblat sin yta genom tillbyggnader 1936, 1957 och 1994, men ändå får samlingarna inte längre plats i huset. Idag befinner sig våra samlingar, som omfattar ca 130 000 hyllmeter, till stor del i depåer utspridda i Lund med omnejd.

Läs mer om Universitetsbibliotekets historia

Du kan läsa mer om vår historia och samlingar i:

  • Från Lundagård till Helgonabacken (1957), Krister Gierow
  • Här får intet arbete utföras: Universitetsbiblioteket 100 år på Helgonabacken (2007), redaktörer Håkan Håkansson, Eva Nylander och Björn Dal

Vi säljer också skrifter som på olika sätt anknyter till Universitetsbiblioteket och våra samlingar. Kontakta oss om du vill veta mer!