Varje tid tycks ha haft sina lyxdebatter. Kommentarer till lyx och överflöd kan dyka upp i ibland oväntade sammanhang, som exempelvis i 1695 års svenska psalmbok, psalm 309, ”Ack! Herre Gud i höjden bor”. Sjunde strofen förmedlar följande:

Ej går så snart en måne om,
Som det manér nu senast kom
Med nytt förbytas måste.
En man nu drager kvinno hår,
En kvinna i främmand dräkt hon går.
Evad det månde kosta.

För att kontrollera lyx och överflöd infördes i Sverige så kallade överflödsförordningar, det vill säga en speciell form av lagstiftning som reglerade konsumtion. Dessa var inte enbart en europeisk företeelse utan hittas på många andra ställen i världen. I Sveriges infördes den första överflödsförordningen år 1436, med påbud och regler för klädedräkt. Sedan dess har en rad olika överflödsförordningar införts.

Lyx kan studeras genom mode och konsumtion. Därigenom är det möjligt att komma åt förändringen av kulturella ideal och hur människor har försökt markera social tillhörighet och status. Idag finns ett ökande intresse för frågor om konsumtion och mode även inom äldrehistorisk forskning. Mode och lyx kan diskuteras utifrån en mängd olika perspektiv, utifrån såväl ekonomiska som moraliska aspekter. Hur kommer det sig exempelvis att mode, kläder och konsumtion har, åtminstone sen 1700-talet, kommit att förknippas alltmer med kvinnor och femininitet?

Fler äldre texter från andra bibliotek

Sofrosyne - ett blad för svenska fruntimmer (1815-1816). (Tillgängligt via Projekt Runeberg)

"Lefnadssätt" i Svenskt allmänt författningsregister för tiden från år 1522 till och med år 1862. (Tillgängligt via Projekt Runeberg)