Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Småforskning med stora maskiner

Samarbets- och användarmönster vid samtida, stora forskningsanläggningar för neutroner och röntgen
I Lund byggs neutronkällan European Spallation Source (ESS) och synkrotronljuskällan MAX IV upp, var och en de enskilt största satsningarna på forskningsinfrastruktur i Sverige någonsin, och med potential att rita om kartan för hur svensk forskning bedrivs. Detta projekt tar fasta på denna potential och söker svar på hur transformativa denna typ av anläggningar är. 

Baserat på tidigare forskning utgår projektet från att avancerad forskningsinfrastruktur ger upphov till nya samarbets- och produktivitetsmönster inom vetenskapen, genom att de tillhandahåller helt nya experimentresurser som kan användas över disciplingränser. 

Vetenskapen är idag gränsöverskridande till sin natur: forskare bäddas in i komplexa system av projekt, utrustning, experiment, resultat, och tillämpningar. Forskningsinfrastrukturer tar gradvis en starkare roll och utgör resurser för mångdisciplinära vetenskapssamhällen, internationellt orienterade och förenade av problemställningar som kräver avancerad instrumentation och gränsöverskridande angreppssätt för att lösas.

Särskilt materialvetenskaperna och livsvetenskaperna har under de senaste decennierna utvecklats i stark symbios med avancerade instrument och infrastruktur. Sverige har en stark tradition i båda fälten, och har nyligen gjort enorma investeringar i ny forskningsinfrastruktur som tjänar dessa områden. 

Projektet söker svar på frågan hur ESS och MAX IV kan tänkas förändra svensk forskning, givet att tillgången på neutroner och synkrotronljus nu blir en markant mycket större företeelse i Sverige, och givet vad dessa tekniker tidigare gett upphov till ifråga om förändrade samarbetsmönster och nya former för vetenskaplig produktivitet. 

Neutroner och synkrotronljus produceras i stora forskningsanläggningar men används nästan uteslutande av forskargrupper från akademiska miljöer som söker tillgång i konkurrens och tillfälligt besöker anläggningarna för att göra experiment inom sina projekt och studier. Projektet bygger på en djup vetenskapssociologisk förståelse för hur samarbeten formas och utvecklas i vetenskapen, och hur produktivitetsmönster skiljer sig mellan discipliner och omformas i takt med att nya resurser tillförs systemet och nya landvinningar görs. 

Projektet använder huvudsakligen statistiska analyser av publikationsdata och användardata från existerande forskningsanläggningar och projekt med syftet att bygga upp och stärka kompetensen i neutron- och synkrotronljusanvändandet i Sverige. Dessa statistiska metoder, kombinerade med kvalitativa analyser av materialet, gör att projektet bidrar med den första genomgripande analysen av hur forskningsanläggningar som ESS och MAX IV fungerar i forskningssystemen, hur användarsamhällen utvecklas i symbios med dem, och vilka typer av nya konstellationer och produktivitetsmönster de bidrar till att skapa.

Läs mer om projektet i universitets forskningsportal

Sidansvarig: