Resor
Från historisk tid kommer den mest detaljrika kunskapen om resor från så kallade reseskildringar, det vill säga från litterär berättelser om genomförda resor. Variationerna inom denna materialtyp är stora och inom forskningen talar man därför om olika genrer av reseskildringar, allt från resedagböcker till loggböcker.
Spår efter människors resor hittar vi även i dokument som tullregister, skeppslistor och olika typer av passhandlingar. Genom historien har människor rest av olika skäl. Handelsresor hör till en av de vanligaste formerna, medan upptäcktsresor är den kanske mest utforskade och kända formen av resande. Upptäcktsresor kunde även företas på relativt korta avstånd, vilket exempelvis Carl Gustaf Gillbergs ”Resa i Lappmarken 1810”, är ett exempel på. Resor för nöjets skull, så kallad turism, blev möjligt för breda samhällslager först i modern tid.
Inom historisk forskning om resor diskuteras ofta kulturmöten och vilka motiv som drev olika samhällen att kartlägga sin omgivning. Genom att studera reseskildringar får man kunskap om hur människor både såg på sig själva och på det främmande. Idag är forskningen om emigration och flyktingströmmar livaktig. Frågor om den fria rörligheten och flyktingars plats i samhället är också en del av resandets historia.
Fler äldre texter från andra bibliotek
Carl Fredrik Mennander, Anmärckningar samlade under en resa til China, och med wederbörandes tilstädielse, under professorens i naturkunnigheten, och Kungl. Wet. Acad. ledamots herr Carl Fridric Mennanders inseende, som et academiskt prof, framgifne i Åbo den 12. decembr. 1749 (1749). (Tillgänglig via Umeå universitetsbiblioteket)
Karl Viktor von Bonstettenn, Resa öfwer sundet till Kullen i Skåne (1806). (Tillgänglig via Kungl. Biblioteket).