Prognoskonst
Prognoser möter vi nästan dagligen. Ordet prognos härleds från grekiskans pro = förut och gnosis = kunskap och betecknar ett förutspått framtida händelseförlopp. Förutom väderprognoser förekommer exempelvis försäljningsprognoser och medicinska prognoser.
Behovet att förutspå ett händelseförlopp tycks finnas i alla samhällen, och då handlar det ofta om mer än att förutspå morgondagens eller veckans väder. Astrologer och stjärntydare har varit verksamma sedan det Babylonska rikets första storhetstid för 4000 år sedan. En av världens mest kända astrologer är den franske siaren Nostradamus, känd för att ha nedtecknat profetior som förutser framtida händelser från 1500-talet och framåt.
Inom den kristna kultursfären har särskilt Uppenbarelseboken som ingår i Nya Testamentet i Bibeln spelat en mycket viktig roll för det profetiska tänkandet. I forskningen har Uppenbarelseboken tolkats både som en berättelse om en framtida apokalyps och som en upprorisk text riktad mot överheten.
Fler äldre källor från andra bibliotek
Hjertats och tidens spegel eller den underbara spåfrun från Enontekis i Lappland (1841). (Tillgänglig via Umeå universitetsbibliotek).
Ödets bok eller Pythia: ett orakel att, medelst tillhjelp af kort, tärningar eller aritmetisk uträkning, rådfråga i alla lefnadsförhållanden : med 10 tabeller & 1 ordlista / [af P. Götrek]. (1864) (Tillgänglig via Umeå universitetsbibliotek).