Fäktkonst
Ritualiserat våld i form av dueller eller envig har en lång historia, men det är först från slutet av 1200-talet som fäkthandböckerna dyker upp.
Till de mer berömda handböckerna hör Talhoffer Fechtbuch, en omfattande manual från 1467 av den tyske fäktmästaren Hans Talhoffer. Boken finns idag bevarad vid Bayerische Staatsbibliothek (Cod. icon. 394a). En annan inflytelserik handbok var Joachim Meyers Gründtliche Beschreibung des Fechtens som utkom i en rad tryckta utgåvor under 1500-talet. Den ursprungliga handskriften, med handkolorerade planscher, finns bevarad vid Universitetsbiblioteket i Lund och är daterad till 1560-talets slut (du hittar den digitaliserad via länken till höger).
I fäkthandböckerna ser vi oftast män, men även kvinnor som duellerar med män eller med andra kvinnor. Det har exempelvis berättats att en 28-årig Napoleon utmanades på duell av en 27-årig flicka som inte gillade hans könsdiskriminerande straffmetoder. Inom barockkonsten har bland andra Jusepe De Ribera avbildat dueller mellan kvinnor.
Forskning om våld och om våldets kulturella innebörd betonar att våld kan framställas på olika vis och ges flera, ibland överlappande och motstridiga betydelser och skepnader.
Fler äldre källor från andra bibliotek
Gustaf Löwenhielm, Om fäktning till häst. Utdrag af krigsmanna sällskapets handlingar (1805). (Tillgänglig via Kungliga biblioteket)
Instruction i fäktning för svenska cavalleriet (1852). (Tillgänglig via Kungliga biblioteket)