När ord blev motstånd – de osynliga breven från Ravensbrück

Hemliga budskap från Ravensbrück

I koncentrationslägret Ravensbrück genomförde naziläkaren Karl Gebhardt och hans läkarteam brutala medicinska experiment på 74 unga polska kvinnor. Som försöksobjekt i de så kallade sulfonamidexperimenten tvingades de utstå infekterade sår, operationer och svårt lidande bakom lägrets taggtråd.

Trots terrorn och den ständiga övervakningen fann några av kvinnorna ett sätt att göra motstånd. Genom hemlig korrespondens lyckades de överlista censuren och föra ut information om experimenten till sina familjer och den polska motståndsrörelsen.

I föreläsningen berättar Tomasz Lesniak om de osynliga breven från Ravensbrück – hur de skapades, hur de kunde passera censuren och hur kvinnorna genom sin uppfinningsrikedom lyckades föra vittnesmål om nazisternas brott utanför lägrets murar.

Om Tomasz Lesniak

Tomasz Lesniak är biblioteksassistent vid Universitetsbiblioteket i Lund och har under många år arbetat med Ravensbrückarkivet. Tillsammans med kollegan Håkan Håkansson har han uppmärksammats för det långsiktiga arbetet med att utveckla arkivet till en internationellt uppmärksammad forskningsresurs.

Genom bland annat digitalisering, transkribering och tillgängliggörande har arbetet bidragit till att göra det historiska materialet tillgängligt för såväl forskning som en bredare allmänhet.

Minnets tyngd och ansvar

Föreläsningen ingår i Minnets tyngd och ansvar, en serie i två delar med utgångspunkt i Universitetsbibliotekets Ravensbrückarkiv – ett av UNESCOs världsminnen.

Serien inleds den 15 oktober med ”Vad angår det oss? Om överlevarnas vittnesmål, historiens korthet och minnets bedräglighet”, där Håkan Håkansson tar sin utgångspunkt i de överlevandes vittnesmål och ställer frågor om minne, historieskrivning och deras relevans för vår egen samtid.