Universitetets administrativa pris belönar arbetet med Ravensbrückarkivet

Ravensbrückarkivet är en samling av 500 djupintervjuer med överlevande från nazisternas koncentrationsläger, främst kvinnor från lägret i Ravensbrück. Dessa var polska medborgare och kom till Sverige med de vita bussarna sommaren 1945.

Zygmunt Łakociński var polsk lektor vid Lunds universitet och anlitades som tolk vid mottagandet. Han insåg snart vikten av att bevara överlevarnas starka berättelser för eftervärlden och startade ett forskningsprojekt. Inom ramen för det började en grupp polska före detta lägerfångar – sju kvinnor och två män – hösten 1945 resa runt till flyktingförläggningar i södra Sverige och intervjua
Ravensbrücköverlevarna om deras upplevelser. Valet av intervjuare var avgörande för projektet.

– Först ville överlevarna inte prata, för dem var detta ju ett öppet sår. Och det var många som inte trodde att någon skulle tro på dem. Men att de träffade personer med liknande erfarenheter skapade förtroende, säger Tomasz Lesniak.

Det har gjorts större dokumentationsprojekt om Förintelsen, men att intervjuerna här gjordes av andra överlevare och att de genomfördes så snart efter kriget gör Ravensbrückarkivet unikt.

Utöver intervjuerna samlade man bland annat in lägerpoesi, transportlistor, läroböcker och teckningar.

Projektet avslutades 1946 och vittnesmålen användes i Ravensbrückrättegångarna 1946–47, där ett trettiotal förövare fälldes. Materialet förseglades sedan och spärrades för användning i femtio år på grund av dess känsliga natur. År 1949 skickades det till Hoover Institution Library & Archives, Stanford University, där det förvarades fram till 1972. Två år senare donerades det till UB i Lund.

Först i slutet av 1990-talet öppnades arkivet för forskning. Tidiga digitaliseringsförsök gjordes, men internet var i sin linda och efterfrågan begränsad. De som var intresserade fick komma till Universitetsbiblioteket och bläddra i materialet i specialläsesalen.

Först 2014 tog UB tag i arbetet med att digitalisera arkivet på initiativ av Håkan Håkansson, som hade blivit ansvarig för handskriftsavdelningen. Han knöt polskfödde Tomasz Lesniak till projektet och initierade arbetet med att säkra finansiering.

Med bidrag från svenska stiftelser och privata finansiärer i USA kunde de sätta igång. Alla intervjuer översattes till engelska av två auktoriserade översättare. Håkan Håkansson och Tomasz Lesniak digitaliserade materialet som sedan strukturerades i en öppen webbportal. Där indexerades det med ämnesord och kategorier så att det skulle bli lätt att hitta i – allt sammantaget ett mycket omfattande och krävande arbete.

Men det har gett tydliga resultat. I dag har webbportalen cirka 10 000 användare per år.

– Det är naturligtvis inte som en kommersiell sajt, men väldigt många jämfört med dem som kom till specialläsesalen. Och materialet används såväl av kvalificerade akademiska forskare som släktforskare och skolungdomar som skriver uppsatser, säger Håkan Håkansson, som ofta också får visa arkivet på plats.

2025 utnämnde Unesco arkivet till världsminne, ett kulturarv som är av stort värde för mänskligheten.

– Utmärkelsen gör att arkivet lockar ännu fler användare. Och det är fint att uppmärksamma den lilla grupp intervjuare som gjorde den här enorma insatsen för eftervärlden utan att någonsin få något erkännande för det, säger Håkan Håkansson.

Nu har han och Tomasz Lesniak utsetts till Lunds universitets administrativa pristagare. I nomineringen till priset nämns bland annat hur deras extraordinära administrativa insatser, vision, uthållighet och nytänkande har byggt upp Ravensbrückarkivet till en internationellt erkänd forskningsplattform.

– Vi är mycket glada över priset. Det känns fint att universitetet uppmärksammar UB. Vi är väldigt stolta över den här samlingen. Och det har varit ett viktigt arbete att kunna marknadsföra den och göra den offentlig. Det känns meningsfullt, säger de.

Skribent: Petra Francke