Bibliometri
På Universitetsbiblioteket arbetar vi med bibliometri inom ramen för en verksamhet som riktar sig både mot universitetets och fakulteternas ledning, mot forskare och forskargrupper och biblioteken inom nätverket Biblioteken vid Lunds universitet.
Bibliometri på Universitetsbiblioteket
Verksamheten kan i huvudsak delas upp i två delar: att informera om bibliometri och att utföra bibliometriska analyser.
Informationsverksamheten sträcker sig från medverkan vid seminarier – där vi diskuterar vad bibliometri är, vilka typer av analyser man kan göra, hur det används för utvärdering och dess forskningspolitiska sammanhang – till att ge råd till forskare som vill veta hur de ska förhålla sig till exempelvis uppmaningar om att ange h-index i ansökningar om forskningsmedel. Vidare bidrar vi också med kommentarer till externa analyser av forskning vid Lunds universitet och rådgivning ifråga om förvärv och användning av verktyg för bibliometriska analyser.
Analysverksamheten omfattar allt från publikations- och citeringsanalyser som underlag för beslut om medelsfördelning på uppdrag av till exempel. fakultetsledningar, via kompletterande analyser av externa utvärderingar av forskningsprojekt med Lundanknytning, till kartläggningar av forskningssamarbete beställda av till exempel forskargrupper inför utvärderingar eller som del av att förbereda samarbeten med, eller besök vid, andra lärosäten.
Bibliometri och utvärdering av forskning
Bibliometri används i allt högre utsträckning för utvärdering av forskning och fördelning av forskningsmedel. Flera av de internationella universitetsrankingar som väckt uppmärksamhet under senare år bygger åtminstone delvis på användandet av bibliometriska indikatorer.
På Lunds universitet fördelas forskningsmedel på till exempel Samhällsvetenskapliga fakulteten och Ekonomihögskolan baserat på olika typer av publikationsanalyser. Det förekommer också allt oftare att forskningsråden i samband med utlysningar uppmanar de sökande att jämte publikationslistan skicka med olika mått som visar hur ofta publikationerna citerats.
Dessa beräkningar kan utföras på många olika sätt, exmpelvis:
- Fältnormerade citeringsindikatorer används för att ange hur citeringar till lokala publikationer förhåller sig till vetenskapliga publikationer globalt, viktat utifrån forskningsfält och publikationsår, till exempel uttryck i form av andel lokala publikationer bland de 10% mest citerade publikationerna globalt.
- Journal Impact Factor mäter det genomsnittliga antalet citeringar till artiklar i en tidskrift.
- h-index anger hur många publikationer som citerats ett visst antal gånger.
- I den norska nationella medelsfördelningen räknas antal publikationer där man tar hänsyn till typ av publikation – böcker, antologikapitel och tidskriftsartiklar ger olika ”poäng” – men också till statusen för det bokförlag eller den tidskrift där texten publicerats (den så kallade ”norska listan”).
Beräkningarna kan också baseras på många olika datakällor: i Scopus- och Web of Science-databaserna indexeras tidskriftsartiklar och deras referenser, vilket gör att citeringsberäkningar kan utföras. Vid LU har vi också tillgång till SciVal, en plattform för bibliometriska analyser baserade på Scopus, med vilken ett antal bibliometriska analyser kan genomföras, bl a citeringsanalyser av olika slag. Publikationsdatabaser som LUCRIS kan användas för att göra beräkningar av olika typer av publikationer; och även genom Google Scholar går det att få fram statistik över hur många gånger en publikation eller en författare citerats. I användningen av Google Scholar måste man dock vara extra försiktig i sin tolkning av siffrorna, eftersom kvaliteten på deras citeringsdata kan variera.
Bibliometri handlar inte bara om att utvärdera forskning genom att mäta produktivitet reflekterat i antal publikationer och genomslag speglat i antal citeringar. Beroende på tillgång till data, men också hur olika forskningsfält är organiserade, kan bibliometri användas för att analysera olika strukturer inom forskningen och forskningsfälten. Genom information om författaradresser kan till exempel forskningssamarbete kartläggas på individ-, organisations- och nationsnivå. Och utifrån hur författare eller tidskrifter förekommer tillsammans i referenslistor - men också genom analyser av termer använda i vetenskapliga texter – kan man kartlägga olika forskningsinriktningar inom ett fält, till exempel för att ge en överblick i litteraturöversikter.
De olika metoderna mäter olika aspekter av publikationer och citeringar till dessa, de varierar i grad av komplexitet och krav på tillgängliga data och det är också stora skillnader i vilken utsträckning en indikator är lämplig för att till exempel jämföra publikationer från olika forskningsfält eller ens är användbar för analys av publikationer från ett visst fält. Vidare är det stora skillnader mellan olika datakällor, både ifråga om vad de innehåller och kvaliteten på hur innehållet beskrivs och analyseras.
Du är alltid välkommen att kontakta Universitetsbiblioteket med frågor om bibliometri.
Kontakt
Har du frågor kring publicering, bibliometri, forskningsdata eller öppen tillgång kontakta ditt fakultetsbibliotek eller
publicera [at] lub [dot] lu [dot] se
Har du frågor kring LUCRIS kontakta:
servicedesk [at] lu [dot] se
Vad är bibliometri?
Bibliometri är en sammansättning av de grekiska orden biblion (bok) och metron (mått, verktyg att mäta med). Inom bibliometrin studeras vetenskap och forskning med hjälp av matematiska och statistiska metoder. Med utgångspunkt i publicerings- och citeringsdata kan man med hjälp av bibliometriska indikatorer belysa frågor om produktivitet, genomslag och inflytande, liksom sociala och intellektuella strukturer inom olika forskningsområden.