2000 -
ORGANISATION
Beslut om ny organisation av biblioteksverksamheten vid Lunds universitet togs av Lunds universitets styrelse den 28 februari 2000. Beslutet innebär att de större biblioteken och Universitetsbiblioteket från den 1 januari 2001 bildar en nätverksorganisation, Lunds universitets bibliotek, LUB. Två centrala enheter för ledning och stödfunktioner inrättas samtidigt, Biblioteksstyrelsen som har det övergripande ansvaret för LUB och svarar för utvärdering och kvalitetssäkring och Biblioteksdirektionen, BD, som driver bibliotekssystemet och samordnar det elektroniska biblioteket, utarbetar policies, standards, och samordnar kompetensutvecklingsfrågor och projektverksamhet.
Beslut om ny organisation av biblioteksverksamheten vid Lunds Universitet (PDF Nytt fönster)
Biblioteksstyrelsen (PDF. Nytt fönster)
Biblioteksdirektionen (LUB:s webbplats)
De olika institutions-, fakultets- och centrumbiblioteken tillhandahåller bibliotekstjänster inom sina ämnesområden. Ansvaret för dessa bibliotek ligger på respektive fakultet eller motsvarande.
Institutions-, fakultets- och centrumbiblioteken (LUB:s webbplats)
Universitetsbiblioteket, UB, övergick från att vara centralbibliotek med ansvar för aktuell informations- och litteraturförsörjning för alla fakulteter till att fungera som specialbibliotek. I kraft av sina stora samlingar inom alla ämnesområden är UB en rik resurs för forskning och utbildning, primärt för universitetet och regionen, men också nationellt och internationellt.
Beslutet påverkade inte bara verksamhetens inriktning utan också de ekonomiska förutsättningarna. Personalstyrkan minskade med nästan 40 personer och förutsättningarna för att ha fyra olika serviceställen försvann när fakulteterna successivt tog över sin egen biblioteksverksamhet. Kursbiblioteket UB 3 stängdes årsskiftet 1998/1999 och den kvarvarande kursbibliotekssamlingen inom humaniora och teologi flyttades till Helgonabacken. 2002 stängdes Tidningsbiblioteket UB 4 och den nybyggda specialläsesalen på Helgonabacken ger nu service till användare av handskrifter, tidningar och småtryck. Vid årsskiftet 2002/2003 stängdes UB 2. Återigen finns Universitetsbibliotekets samlade service inom alla ämnesområden och nivåer samlade på Helgonabacken.
Det är dock ingen återgång till gamla tider. Bibliotekets roll har ändrats från bokmagasin till vetenskaplig informationscentral. Rollen som gränsöverskridande mötes- och arbetsplats är dock oförändrad. Ca 700 000 besök per år där varje besök genererar sju olika biblioteksaktiviteter gör att verksamheten sjuder av ny vitalitet.
Efter utredning om UBs organisatoriska tillhörighet togs ett förtydligande beslut av rektor 2004-02-26 som fastställde att Universitetsbiblioteket tillhör universitetets särskilda verksamheter (tionde området) och att ansvaret för UB under rektor vilar på chefen för universitetsbiblioteket. Till stöd för arbetet med kulturarvsfrågorna skall en särskild referensgrupp inrättas av rektor som också fastställer gruppens instruktion och sammansättning.
Rektors beslut (PDF. Nytt fönster)
UPPDRAG
Kulturarvet
UBs kulturarvsuppdrag innebär att registrera, aktivt tillgängliggöra, informera om och vårda dessa rika samlingar liksom att ha ansvar för fortsatt uppbyggnad av materialtyper, som tillhör kulturarvsuppgiften. såväl fysisk som virtuellt.
Digitalisering av dyrbart och ömtåligt material har påbörjats som en del av bevarandeprogrammet. Eftersom den digitala bildkvaliten är god tas endast originalen fram i undantagsfall. Materialet skonas och tillgängligheten ökar!
Så är t.ex. samtliga medeltida handskrifter tillgängliga på nätet liksom ett urval intervjuer av f.d. lägerfångar från Ravensbrück.
Handskrifterna
Ravensbrück
Kulturarvet kan delas upp i
· Svensktryck
UB är det enda bibliotek förutom Kungliga Biblioteket som får allt svenskt tryck att bevara och tillhandahålla för all framtid. UB erhåller det s.k. nationella reservexemplaret. UB och KB erhåller och bevarar även ett fysiskt och ett filmat exemplar av alla dagstidningar.
Till skillnad från KB skall UB tillhandahålla materialet via hem- och fjärrlån nationellt och internationellt.
Universitetsstyrelsen har slagit fast att denna uppgift skall behållas och att materialet skall hållas samman på Universitetsbiblioteket.
· Utländskt tryck
Det utländska tryck inom alla ämnesområden som UB under åren som central-bibliotek förvärvat för fakulteternas räkning fram till år 2000 ingår också i kulturarvet. Fakulteterna överför efterhand ytterligare material till UB.
· Specialsamlingar.
På UB finns många olika specialsamlingar (donationsbibliotek, foton, kartor, FN-tryck mm) förutom handskrifter och personarkiv.
Gemensamma depåer
UB skall också ansvara för de gemensamma depåerna inom nätverket enligt de regler som biblioteksstyrelsen har antagit för depåläggning och gallring.
Depåläggning (PDF. Nytt fönster)
Gallring (PDF. Nytt fönster)
Ämnesöverskridande studiecentrum
UB har ytterligare en uppgift - att fungera som studiecentrum tvärs över ämnesgränserna. Förutom 5 miljoner titlar (= 10 mil material) erbjuder UB tillgång till det gemensamma elektroniska materialets ca 500 databaser och 15000 elektroniska tidskrifter. UB erbjuder olika typer av studie- och forskarplatser, allt från stilla läsmiljöer i de tysta läsesalarna till datorförsedda arbetsplatser för enskilt arbete eller grupparbete.
Studie- och forskarplatser
Fakultetsservice
Område humaniora och teologi köper vissa bibliotekstjänster av UB. Denna fakultetsservice finansieras och styrs direkt av området och regleras genom avtal.
Detta avtal löpte ut 31/12 2008, och inom Område humaniora och teologi sköter man nu alla funktioner själva.
Webbansvarig: webbansvarig@ub.lu.se
Ansvarig
utgivare: Universitetsbiblioteket, Lunds universitet
Uppdaterad: 2009-07-16