1960 - 1999
På 1960-talet växte universitetet kraftigt, både till antalet lärare,
forskare och studenter och vad gällde dess olika delar. Detta påverkade
givetvis universitetsbiblioteket i hög grad.
Under Krister
Gierows sista tid som överbibliotekarie påbörjades 1972 en stor inre
ombyggnad, som bl.a. innefattade en utrymmesutvidgning genom införandet
av en extravåning i form av ett däck över bottenvåningen.
Våningsdäcket
Under näste överbibliotekarie, Björn Tell (1973-1983) fick
bibliotekschefen en styrelse vid sin sida, biblioteksnämnden, som
började sin verksamhet 1974.
Björn
Tell
Katalogiseringsfrågan blev åter aktuell, denna gång i samband med den
datateknikens insteg i biblioteksvärlden. 1976 infördes ett gemensamt
datoriserat katalogiserings- och sökningssystem för alla svenska
forskningsbibliotek, LIBRIS.
Efter planering sedan 1950-talet
inrättades under Tells chefstid en biblioteksfilial för beståndet inom
medicin, naturvetenskap och teknik. Filialen placerades i en nyuppförd
byggnad i anslutning till Tekniska högskolan och öppnade för låntagare
1977. Den fick namnet UB 2, varvid Helgonabackshuset från 1907 fick
beteckningen UB 1. UB 2 blev ett öppet bibliotek i den meningen, att
låntagarna själva får hämta den nyare litteraturen från hyllorna.
UB 2
Genom 1977 års högskolereform integrerades universitetsbiblioteket
ekonomiskt med universitetet. Verksamheten finansieras hädanefter direkt
genom universitets- och områdesstyrelserna.
Det
nyorganiserade universitetet räknade ca 200 institutionsbibliotek,
vilket medförde en kraftig decentralisering inom biblioteksverksamheten.
År
1978 erhöll universitetsbiblioteket uppgiften att vara nationellt
lånebibliotek för svenskt tryck. Kungliga Biblioteket och
universitstebiblioteket i Lund blev nu de enda biblioteken i landet med
fullständighetsskyldighet.
Universitetsbibliotekets historia
under 1900-talets sista decennier handlar i första hand om tre ting:
finansiering, organisation och fortsatt datorisering.
Finansierings-
och organisationsfrågorna hänger nära samman. Utvecklingen har gått dels
från central styrning och finansiering till decentralisering, dels från
funktionsorientering till användarorientering. En tydlig tendens är att
fokus flyttas från forskarnas till grundstudenternas informations- och
litteraturförsörjning.
Under Kari Marklunds tid som
överbibliotekarie 1983-1987 började arbetet med att förändra
bibliotekets struktur från funktions- till användarorientering, men
arbetet gick trögt. (Användare innebär i detta sammanhang både de som
direkt använder biblioteket - forskare, lärare, studenter och allmänhet
- och de som betalar verksamheten - universitetets områden/fakulteter.)
Kari
Marklund
Den första omorganisationen, som trädde i kraft 1986, gav
universitetsbiblioteket följande indelning:
Avd. för
tvärfunktioner
Avd. för särskilda funktioner
Avd.
för naturvetenskap o. teknik
Avd. för juridik o.
samhällsvetenskap
Avd. för medicin o. odontologi
Avd.
för humaniora o. teologi
I samband med
organisationsförändringen ändrades namnet på biblioteksnämnden till
biblioteksstyrelse.
År 1987 invigdes det integrerade
biblioteksdatasystemet, LOLITA, med Virginia Tech Library System (VTLS).
1986
års organisation fungerade inte tillfredställande. Framför allt lyckades
man inte - bl.a. av lokalskäl - konsekvent genomföra den önskade
förändringen från funktionsorientering till användarorientering.
Under
den 1988 tillträdde överbibliotekarien Göran Gellerstam företogs
ytterligare tre omorganisationer.
Göran
Gellerstam
Den första omorganisationen trädde i kraft 1989 enligt följande
indelningsplan.
UB 1 - huvudbibliotek för humaniora,
teologi, juridik och samhällsvetenskap - uppdelades på två enheter:
Enheten
för litteraturförsörjning
Enheten för låntagarservice
UB
2 - huvudbibliotek för naturvetenskap, teknik och medicin - utgjorde
en samlad enhet, kallad:
Enheten UB 2
Den datoriserade
lokalkatalogen LOLITA togs i bruk samma år.
Året därpå fick
även UB 1 en öppen samling, här avsedd för de senaste fem årens
vetenskapliga svenska och utländska litteratur.
Nya
ombyggnader företogs, av UB 2 1993 och av UB 1 1993-1994.
Ombyggnader
År 1994 företogs en grundläggande ändring av universitetets
biblioteksförvaltning för att nå bättre samordning av de många
biblioteken. En gemensam styrelse för all biblioteksverksamhet
inrättades under namn av Lunds universitets biblioteks biblioteksnämnd.
Nämndens arbetsutskott blev styrelse för universitetsbiblioteket.
Överbibliotekariens titel ändrades till universitetsbibliotekarie.
Den
andra omorganisationen under Göran Gellerstams chefstid genomfördes
1995. Indelningen i enheter bibehölls, men indelningen blev en annan:
All
service riktad direkt till fakulterna samlades i:
Enheten UB 1 -
huvudbibliotek för humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap
Enheten
UB 2 - huvudbibliotek för naturvetenskap, teknik och medicin
All
icke fakultetsfinansierad service samlades i:
Enheten för
universitetsgemensam service och utveckling (UB Gem)
Ur UB Gem
utbröts senare IT-enheten.
Denna organisation bestod t.o.m.
år 2000.
Biblioteksverksamheten vid universitetet blev under
1900-talets sista år föremål för fortsatt utredning, och 1999 framlades
ett förslag till en mycket djupgående organisationsförändring med en
ännu tydligare decentralisering som mål, inom ramen för en fortsatt
gemensam överstyrelse. En av de mest uppmärksammade punkterna gällde
frågan om UB 2 även i fortsättningen skulle utgöra en särskild del av
universitetsbibliotekets verksamhet. Denna fråga hängde nära samman med
frågan om hur fakulteterna önskade finansiera och förvalta sin
litteratur- och informationsförsörjning.
Fortsätt
till UB på 2000-talet
Webbansvarig: webbansvarig@ub.lu.se
Ansvarig
utgivare: Universitetsbiblioteket, Lunds universitet
Uppdaterad: 2008-07-14
